"Det smarta elnätet, det är framtiden!"

David Gudmunds, 28 år, är född och uppvuxen i Göteborg. Han har tidigare pluggat till civilingenjör med inriktning mot hållbara energisystem. Hur han sedan kom in på solenergi var genom sitt examensarbete där han riktade in sig på solenergi.

Berätta om ditt examensarbete!

– Examensarbetet handlade om hur privata hushåll kan utnyttja en elbil för att använda mer av sin egenproducerade solel i det egna hushållet. Vi jämförde hur elbilen som har ett batteri och står parkerad på uppfarten kan utnyttjas jämfört med ett stationärt batteri i huset. Mitt första jobb efter examen var inom Energimyndighetens insatsprojekt för solel. Därefter bytte jag till entreprenörsidan där jag var projektör och tekniskt ansvarig. Det var mycket installationer åt stora fastighetsbolag och olika bostadsrättsföreningar. Sedan i höstas är jag anställd på Aktea Energy där jag är ansvarig för solenergi på kontoret i Göteborg.

Kan elbilen vara en del av framtiden?

– Ja, en elbil kan absolut utnyttjas för att öka lönsamheten i en solcellsinstallation. I den studien jag var med och genomförde kom vi fram till att en elbil i många fall kan ersätta stationära batterier. Vi hade riktig kördata som visar att bilar är hemma på dagen oftare än man kan tro, under den tiden kan de utnyttjas för att ta vara på solel som sedan kan laddas tillbaka och användas i hemmet senare. Det vore onödigt att inte utnyttja alla batterier vi kommer ha i form av elbilar framöver.

Porträttbild på Solenergiprojektör David utomhus med bostadshus bakom

Du nämnde på entreprenörssidan. Vad är viktiga egenskaper från den erfarenheten?

– Problemlösning! Uppskattningsvis utgörs ungefär 80 procent av varje projekt av återkommande frågeställningar och lösningar. Men de sista 20 procenten är unika för varje projekt. Det kan exempelvis bero på taket, skuggning och kabeldragning. Men till stor del är min erfarenhet att det är de här 20 procenten som avgör om installationen blir bra eller inte vilket gör dem mycket viktiga.

– För att lyckas med dem är det viktigt med problemlösningsförmåga. Som projektör lärde jag mig mycket hela tiden då varje projekt har sina unika frågeställningar, så man lär sig hela tiden vilket är väldigt kul. Det är kontinuerligt utvecklande och man får vara öppen för nya lösningar och tekniker.

Vad är roligt med undervisning inom ämnet?

– Att få förmedla mitt intresse för tekniken och förhoppningsvis få fler att tycka att solenergi är en intressant teknik och bransch. Jag hoppas att klassen här blir en aktiv klass där det blir en bra dialog. Det tycker jag är en fördel med mindre klasstorlekar som KYH har. Man ställer ju oftare frågor när det är mindre grupper, och det leder ofta till lärorika diskussioner.

Hur ser du kring behovet på marknaden?

– Det är en marknad som växer väldigt fort. Just nu hoppar folk mellan aktörer i branschen, det har jag ju själv gjort och det är ingen nackdel med det men det är bra att det kommer in nya personer i branschen också. Det är så klart en fördel med erfarenhet men man ska inte heller underskatta att man som nyexad kommer ut med den senaste kunskapen inom tekniken. Det kan vara minst lika viktigt. Det finns få utbildningar inom solenergi i Sverige så det är kul att det startar en ny här på KYH i höst. När branschen växer kommer det behövas folk inom alla roller, såsom exempelvis både projektering och rådgivning.

Hur ser det ut kring energikraven inom Sveriges lagar och regler?

– Solenergi räknas som en energieffektiviseringsåtgärd. Om du installerar solceller så räknas det som att byggnaden får lägre elförbrukning eftersom du köper mindre el. På detta sätt kan solceller användas för att uppnå miljöklassificering av byggnader, vilket kan vara en drivkraft för att installera solceller exempelvis vid nyproduktion. Byggnaden använder fortfarande samma mängd energi, men den egenproducerade elen från solcellerna är hållbar och ersätter annan el.

– Min gissning är att de subventionerna som finns kommer fasas ut på sikt, exempelvis investeringsstödet på 20 procent som finns just nu. Det finns diskussioner för att införa andra stöd istället.

– Min förhoppning och bedömning är att regelverket kommer att förfinas och förändras framöver för att gynna solel. Just nu finns det vissa regler som jobbar emot en storskalig utbyggnad, samtidigt som det finns mål om att uppnå upp mot 10 procent solelproduktion i Sverige. Nu är vi på 0,3% så det är en bit kvar. Just nu ökar installationen snabbt men från en låg nivå så det är många år kvar. Solcellerna blir billigare och effektivare för varje år, och det är en utveckling som lär fortsätta framåt. En annan utveckling är att det nog kommer bli vanligare med byggnadsintegrerade solceller. Solceller kommer smälta in mer i byggnader så att exempelvis fasader kommer producera solel. Det är ju en utveckling som möjliggör nya lösningar i hur och var solceller kan installeras på byggnader.

Vad brinner du mest för inom solenergi?

– Jag tycker det är fräckt med hela energisystemet i ett hus, att man kan få det och hänga ihop. Med solceller kan man generera egen el samtidigt som smart styrning av laster i huset kan användas för att utnyttja elen i hushållet i så stor utsträckning som möjligt. Det kan vara på hushållsnivå, men också på samhällsnivå för att utnyttja den förnybara elen från sol och vind. Jag hade gärna haft en bostad där man hade smart styrning av alla prylar, men där är jag inte än. Här kan solenergi vara en del av omställningen, det är fräckt. Det smarta elnätet, det är framtiden!

Fler nyheter från KYH