×
 

Som undervisande konsult förväntas du administrera och organisera kursen på sätt som motiverar och stimulerar de studerande i deras lärande. Det är viktigt att upplägget stimulerar och utmanar den studerande att kommunicera och samarbeta. Här har vi samlat information och tips för att planera din undervisning.

Kursplan – kursens styrdokument

Varje kurs har en kursplan som är framtagen tillsammans med utbildningens ledningsgrupp. Kursplanen är kursens styrdokument och den innehåller ett visst antal kursmål som ska examineras – kunskapsmål, färdighetsmål och kompetensmål. Läs mer om examinerande uppgifter.

Kursplanen får inte ändras av dig som konsult, men du är självklart alltid välkommen med feedback och förslag på förbättringar till utbildningsledaren (UL).

Planering av kursupplägg och lektionstillfällen

Kursplanering

Det är viktigt att få till en bra och tydlig kursplanering inför varje kurs. Se till att checka av följande punkter i din kursplanering:

  • Beskriv vad ni ska gå igenom och arbeta med under varje lektionstillfälle, kopplat till kursmålen.
  • Ange tidpunkter för kunskapskontroller och när de studerande kan vänta sig bedömningar/betyg på genomförda kunskapskontroller.
  • Lägg in antal handledningstillfällen. Lämpligtvis ett par tillfällen under kursen, men det kan vara fler beroende på uppgifternas omfattning.

Observera att kursplaneringen ska vara utbildningsledaren tillhanda fyra veckor innan kursstart. Planeringen läggs sedan upp direkt i vår studerandeplattform Omniway. I samband med detta ska även kurslitteratur, länkar och material läggas upp under rätt "rubrik". Korrigeringar sker i samråd med utbildningsledaren.

Baklängesplanering

Baklängesplanering är ett väldigt effektivt verktyg för att planera kurser. Det innebär att du först planerar hur det examinerande momentet ska se ut utifrån kursmålen för att sedan planera hur de studerande ska nå dit.

1. Lägg en plan för examinationsformer (kunskapskontroller) och specificera vilka mål som kopplas till just den examinationen.

2. Är det flera examinerande moment i kursen? Finns det möjlighet att sprida ut dessa på två eller fler tillfällen?

Exempel: Kursen är på nio veckor. Tredje veckan har de studerande en skriftlig tentamen och sista veckan har de inlämning av case eller projekt med tillhörande redovisning.

3. Lägg upp lektionsplanering i relevanta former och logisk ordning utifrån när den planerade examinationen ska genomföras, t.ex. föreläsningar, övningar, handledning, diskussioner m.m.

Lektionsplanering

Planera varje lektionstillfälle utifrån ett mål eller område! På så sätt får kursen en röd tråd och risken för frågetecken och hög frånvaro minskar.

Ta fram eventuella PowerPoint-presentationer i förväg och inled varje lektion med att berätta vad de studerande ska jobba med under tillfället, t.ex. problemlösning, diskussion eller workshop.

Om din föreläsning beräknas ta längre tid än 20 minuter behöver den delas upp och varvas med andra aktiviteter. Det kan vara diskussionspunkter, kontrollpunkter och interaktiva övningar (t.ex. IKT-övningar). Glöm inte heller att planera in kortare pauser!

Första lektionstillfället

Vid första lektionen ska du gå igenom kursens planering, mål och kunskapskontroller. Det är viktigt att de studerande förstår syftet och den röda tråden med kursen och lektionerna samt vad som förväntas av dem. Svara på frågan "varför är kursen viktig?".

Gå även igenom hur kursen kommer att examineras och koppla in betygskriterierna för vad som krävs för G respektive VG i kursen redan här. Grupparbeten kan max leda till G, medan tentamen kan leda till VG.

Kom ihåg att berätta hur och när de studerande kan nå dig under kursen. Kommunikationen ska alltid ske via lärplattformen Omniway.

Kom ihåg under lektioner

Berätta gärna om eventuellt lektionsmaterial kommer finnas tillgängligt i efterhand eller om de studerande behöver ta anteckningar.

  • Återkoppla till tidigare lektionstillfälle och stäm av om någonting var oklart. Tänk på att alltid, om möjligt, ge både muntliga och skriftliga instruktioner.
  • Ställ öppna frågor och ge utrymme för reflektion.
  • Bekräfta den som ger ett svar utan att värdera det, t.ex. "Tack för det svaret!", "Intressant… OK, tack för det". Försök även att bolla vidare frågan till fler studerande.
  • Summera det som sagts och passa på att lyfta fler centrala aspekter av den fråga du ställde.
  • Knyt ihop säcken genom att repetera vad lektionen handlat om. Utvärdera kort hur de studerande upplevde lektionen och ta reda på om det finns några frågetecken.
  • Avisera vad nästkommande lektion kommer att handla om och vad de studerande ska göra eller förbereda till nästa tillfälle.

Undervisningsformer

Blended learning & Flipped classroom

Blended learning innebär att du blandar olika lär- och undervisningsformer. Du kan till exempel kombinera traditionell undervisning med digitala hjälpmedel.

Flipped classroom (omvänt klassrum) går ut på att vända på hur undervisningen vanligtvis är utformad. Istället för att klassen tar del​ av föreläsningar i klassrum och därefter läser in sig på materialet hemma sker genomgångar och föreläsningar genom förinspelat material eller instuderingsuppgifter. På så sätt kan den gemensamma tiden i klassrummet nyttjas på ett mer effektivt sätt.

Genom att de studerande får möjlighet att förbereda sig kan de därefter arbeta tillsammans med att omforma information till kunnande, eller med att skapa förståelse för det inlärda på ett djupare plan.

För att utnyttja möjligheterna med flipped classroom och blended learning måste du planera och lägga upp din undervisning med en medvetenhet om möjligheter och begränsningar i olika typer av kommunikation.

Man brukar skilja på synkron och asynkron kommunikation. Synkron kommunikation sker i realtid där alla parter har möjlighet att direkt bidra till samtalet, t.ex. klassrumsdiskussioner. Asynkron kommunikation är tidsmässigt obunden och kan ske genom diskussionsforum online, mail eller tryckt media.

Som undervisande konsult är det viktigt att skilja på information, lärande och kunnande. Information omvandlas till kunnande genom aktiv interaktion med omgivningen. Genom att diskutera med andra, relatera den nya informationen till något man kan sedan innan, problematisera informationen eller öva och upprepa sådan information som ska läras innantill.

Genom att nyttja klassrummets möjlighet till synkron kommunikation, där de studerande får möjlighet att lyfta delar de tycker är svåra, tillsammans lösa problem, diskutera, laborera och få svar på frågor är tanken att de studerande kan nå längre i sitt lärande. Du som utbildare kommer sannolikt också få en bättre förståelse för var de studerande befinner sig i sitt lärande. Därmed kommer du också ha större möjligheter att identifiera och hjälpa dem i behov av stöd.

Tanken är att tiden i klassrummet till stor del utnyttjas till:

  • Handledning
  • Genomgång av instuderingsfrågor (där de studerande får möjlighet att reda ut delar de upplevt svåra)
  • Laborationer och övningar
  • Diskussioner
  • Att ge svar på frågor de studerande förberett inför lektionen

Du kan med fördel också föra in digitala element i klassrummet, vilka därefter kan ligga till grund för vidare diskussioner eller frågor. Det kan exempelvis handla om att genomföra anonyma digitala quiz, antingen med fokus på en specifik del av ämnet eller mot upplevda svårigheter.

Arbetssättet innebär att du som utbildare tar ett relativt stort ansvar för det som ska ske utanför klassrummet. Det kan dels handla om att ge de studerande i uppgift att läsa en bit ur kurslitteraturen eller att titta på en i förhand inspelad föreläsning eller genomgång. Det kan med fördel också handla om att be dem själva förbereda diskussionsmaterial, lyssna till eller hitta olika podcasts eller youtube-filmer, leta upp relevant information eller artiklar om ett ämne eller fenomen. Fundera igenom vad de studerande behöver ha för eventuell baskunskap och hur denna kunskap därefter kan nyanseras och problematiseras.

Ett sätt att börja omforma kurser till blended learning är således att byta ut någon, eller några, synkrona föreläsningar mot en kombination av online-diskussioner, kamratbedömningar, simuleringar, filmade föreläsningar, handledningar, undersökningar eller quiz.

Fördelar
Texten ovan utgår ifrån att vi lär oss genom att aktivt konstruera vår kunskap i sociala sammanhang. Tanken är därför att vi, i stor utsträckning, vill aktivera de studerande i klassrummet på så vis att de blir aktiva i sin egen inlärning och inte bara passiva mottagare av information.

Utmaningar
Att ställa om sin undervisning på så sätt att fler undervisningsformer lyfts in och klassrummet flippas kan innebära en planeringsmässig utmaning i relation till en kurs. Arbetssättet innebär att du fokuserar på de studerande och hur dessa aktiverar sig i relation till ett tänkt ämne. Fokus ligger utanför klassrummet i samma, eller till och med i större utsträckning än på tiden i klassrummet. Föreläsningarna blir sekundära och de studerandes förståelse och aktiva kunskapsinhämtning det primära. Framförallt inverkar det på hur en kurs planeras, där en stor del handlar om att planera och lägga upp det som sker utanför klassrummet. Planeringen i klassrummet bör bli dynamisk och ta hänsyn till många eventualiteter. Det bör således finnas alternativa scenarion för hur en dag kan komma att se ut med hänsyn till hur de studerande genomfört sina självstudier. Detta utan att i för stor utsträckning hamna på sidospår med liten relevans för det kursen syftar till. För att det ska fungera bra måste du som utbildare göra en väl strukturerad och planerad agenda och tydligt kommunicera dina förväntningar på de studerande.

Sammanfattning
Genom att ta in fler undervisningsformer samt utforma undervisningen med en medvetenhet kring kommunikation och information relaterat till lärande är tanken att de studerande bättre ska kunna ta till sig det specifika innehåll en kurs syftar till. Det är värt att tillägga att detta naturligtvis inte innebär att föreläsningar helt ska eller bör uteslutas från klassrumsundervisningen. Dessa bör dock inte fylla majoriteten av den tid du och de studerande befinner er i klassrummet.​

Fördjupad onboarding med tips på hur du sätter upp flipped classroom.

Pedagogisk handbok

Vi rekommenderar att du går igenom vår pedagogiska handbok. Där finns fördjupad information som rör undervisning och pedagogik. Du hittar både checklistor, stödmaterial, verktyg och tips som hjälper dig i din roll som utbildare.