Normer
Normer är oskrivna regler som finns överallt. Många av dessa kan vara bra och får samhället att fungera på ett tillfredställande sätt. Normer i sig behöver därför inte vara fel men det kan bli ett problem när normen utestänger och begränsar personer från att delta på samma villkor.
Begränsande normer är exempelvis heteronormen och tvåsamhetsnormen. En förståelse för dessa behövs för att kunna genomföra ett likabehandlingsarbete inom verksamheten.
Diskriminering
Begreppet diskriminering kan i bred bemärkelse omfatta händelser eller kedjor av händelser som någon upplevt som kränkande, missgynnande, rasistiska, orättvisa, ojämlika eller liknande. I begreppet diskriminering är underförstått att åtskillnaden innebär något negativt för den drabbade.
En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen innebär att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:
- Kön
- Könsöverskridande identitet eller uttryck
- Etnisk tillhörighet
- Religion eller annan trosuppfattning
- Funktionsnedsättning
- Sexuell läggning
- Ålder
Läs mer om de sju diskrimineringsgrunderna.
Skillnad mellan diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Diskriminering är när en person, medvetet eller omedvetet, utsätter en viss grupp eller person för orättvis behandling. Diskriminering förutsätter ett maktövertag hos den som diskriminerar – alltså kan en utbildare diskriminera en av sina studerande, men inte tvärtom. En studerande kan därmed inte heller diskriminera en annan studerande, eftersom de är jämställda.
När det inte finns någon maktobalans mellan de som är inblandade, till exempel om båda eller samtliga är studerande på skolan, så klassas handlingen istället som trakasserier.
Diskrimineringar och trakasserier är alltid kopplade till en av sju diskrimineringsgrunder. När en händelse inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna ovan så klassas det istället som en kränkning eller kränkande behandling.